Vi pratade om det men insåg att det kräver lite mer från en nätägare än att låna en jordbock i 20min men vi får se om vi får till det i framtiden😊

Tjenare, detta går att läsa om i HB444, kapitel 55, avsnitt 551😊 MEN vi har fått frågan före och tänker att det är på sin plats att ta in expert på området och göra ett eget youtube- avsnitt om detta🫡 Vad det gäller ditt gjutjärnsrör kan jag ej svara på, prata med din lokala elektriker eller elkonsult för att utreda den saken🤗

Jag ser egentligen inte varför du inte skulle kunna använda detta, borde rimligen ha ett bra värde även om som jag skrivit ovan att värdet inte är så intressant. Blir däremot mer fundersam på om/hur frånkopplingstiderna påverkas om du går över till ö-drift, löser säkringarna vid fel??.

Ja. De löser.

Värdet på detta jordtag är relativt ointressant, används egentligen bara för att få ett TN-system.

@@mikaelmalmgren2755skulle du kunna fördjupa? Jag tolkar det som att man behöver ha samma värden även här, men att det faller lite på sin egen orimlighet då man aldrig kommer kunna åstadkomma ett lokalt jordtag som kan lösa ut en säkring på lågspänning. Rätta mig gärna om jag har fel! :)

@@CalleBohlin-cm1uq, jordtaget behövs inte för att få en felkrets mot jordade delar, strömmen går igenom L och PE-ledare, jordfelsbrytaren kommer att lösa. Jag ställer mig också tvivlande till det han i filmen pratar om angående jordtag för lågspänning (50 V). Skulle vi behöva uppnå detta så kommer jordtagen behöva som du själv skriver behöva vara extremt låga och hur skulle du ta hänsyn till övriga resistanser mellan felet och jordtaget.

Är det någon som kan och har erfarenhet är det du Mikael😊 Vad säger du om 551.4.3.3 ”Tillägsfordringar för installationer med statisk växelriktare” där 551.4.3.3.1 säger ”R

Metoden är till för att kolla lämpligheten i marken så efter den mätningen är det bara att börja dunka ner spettet där man tror det lämpar sig bäst efter kartläggningen😊 som Ola säger är det inget jordtag förens man har mätt på det riktiga jordtaget👍🏼

Den ”förberedande metoden” som du kallar det och som jag förstår beskrivs i filmen kallas för markresistivitetsmätning. Detta innebär att du mäter upp markens resistivitet på ett visst djup i Ωm (ohm-meter). Du får alltså inte ett jordtagsvärde utan endast markresistiviteten. Avståndet "a" ska vara samma mellan de fyra hjälpspett som sätts på en rak linje, i Sverige är detta mått i EBR rekommenderat till 3 m. Mätdjupet kommer att vara ¾ av a, dvs med a på 3 meter blir mätdjupet 2,25 m. Mätningen görs i tre-fyra olika riktningar: där det lägsta markresistivitetsvärdet fås kan jordtaget sättas. Instrumentet som används är en jordbrygga med 4 ingångar som ger en mätström och kan mäta ΔV-värdet. Resistansvärdet R som avläses på jordbryggan kan användas för att beräkna markresistiviteten med följande formel: ρ = 2 π a R När du vet markresistiviteten kan du överslagsmässigt beräkna ledarlängden ytjordatg, spettlängden för djupjordtag eller en kombination av båda

Vilken jäkla bra fråga! Ola svarar: ”Svar Ja. Med referens till SS4364000 - 312.2.1 TN system Vi lever med TN systemet och det innebär att transformatorn mot 400V sidan är direktjordad. Dvs ett enskilt jordtag utan jordfelsbegränsad utrustning. Mellan själva jordtaget och transformatorns nollpunkt är PEN ledaren ansluten som går ut till respektive anläggning. Skulle det finnas ytterligare jordtag på nedsidan av denna trafo så skall dessa i så fall vara anslutna till transformatorns jordtag med en följelina. Strömmen som uppstår vid en kortslutning letar sig alltid tillbaka till transformatorn den kommer ifrån (om ingen annan utrustning används för att ta hand om den).”